ungefär sådär

Detta var en blogg om att ta sig ur den sjuka, ensamma världen en ätstörning isolerar oss i. Den handlade om kamp och strävan att hitta tillbaka till mig. Bara mig! Efter ett år i terapi, många tårar, jäklar-anamma, skratt och insikter har jag äntligen nått mitt mål: friskhet! Pepp, hopp, framsteg, bakslag och idéer!

Hur jag började äta bröd igen

Publicerad 2012-11-13 20:21:00 i Mat-smart, Recept-akuten,

 
Ja. Ovanför ser ni mitt älskade hembakade nöt- och fröbröd!
Och jag kommer nog aldrig mer att njuta av färdigskivat bröd igen. 
 
Jag var livrädd för bröd, alldeles för länge. Allt bröd. I alla former. 
Sedan hittade jag det här receptet, i samband med att jag uppmanades att våga äta lite "farliga" saker. Och gjorde ett test. 
 
Jag minns det så väl. Det var hemma hos mamma, finaste älskade mamma, när jag var hemma över en helg. Vi stod tillsammans i köket och bakade varsitt bröd utifrån samma recept. Petade in det i ugnen. Pratade och skrattade under den dryga timmen brödet är i ugnen. Sedan ut, svalna lite och JÄKLAR vad gott!
 
Nu kan jag receptet utantill och reviderar det lite från gång till gång. DOCK inte reviderar som i trollar bort mjöl och annat "kaloririkt". Nej. Typ hasselnötter istället för valnötter. Eller mer solrosfrön än pumpakärnor. Lite efter vad som finns hemma helt enkelt.
 
Grund-receptet är i alla fall:
 
6 dl grahamsmjöl
3/4 dl rågkross
1,5 dl nötter efter tycke och smak
0,5-1 dl frön (typ linfrön och/eller sesamfrön)
1 dl solros- och pumpakärnor + 1/2 dl till "topping"
2 tsk salt
2 msk sirap
2 tsk bikarbonat
6 dl filmjölk
 
Hacka nötter, släng ihop alla torra ingredienser och i med sirap och filmjölk. Veva runt tills allt är blandat, häll i brödform (jag tycker det är smidigast med ett bakplåtspapper i formen!) och in i ugnen 1 timme på 175 grader.
 
Om du är, som jag var, rädd för bröd tycker jag att du kan börja med detta.
Och det är inte för att det är supernyttigt (vilket det säkert är),
utan för att det är så underbart gott!
 
Och mat ska vara gott!
Kommentarer (2)

Dagens lunch!

Publicerad 2012-11-02 14:20:00 i Mat-smart,

Tadah!
 
Craving på köttfärs just nu, med bönor och chili i!
 
Körde matkorn till idag, och yummie :)
Ett student/kock-tips är att ha i riven morot med köttfärsen, dels blir det mer, dels blir det saftigare
 
 
Kommentarer (0)

Mer fisk till folket!

Publicerad 2012-10-21 20:08:00 i Mat-smart, Recept-akuten,

Något jag har funderat mycket på är vår fiskkonsumtion här hemma. Varken jag eller sambo tillhör väl den där gruppen som kan helt ärligt säga att vi äter fisk minst två gånger i veckan... Och är det något jag tror på så är det SNR:s mer grundläggande tips (höll dock inte med om lättmargarin i skolorna?!).
 
I alla fall. 
Vi är studenter. 
Det är gott med rökt lax, ja. Men det är inte helt underbart med en råvara som kostar ca 200kr/kg, inte som vardagsmat. Om man jämför det med vitkål eller pasta...så känner man sig lätt omotiverad. 
 
DOCK vill jag understryka att jag gärna lägger extrapengar på mat. Jag struntar hellre i att shoppa kläder varje månad och unnar mig en färdiggrillad kyckling. Jag köper aldrig "billighetspasta", utan nej, det ska vara barilla (som verkligen inte är så mycket dyrare!). Jag har alltid proviva hemma fast vanlig juice är billigare. Om jag köper kakao ska det vara fazers ögonkakao. Lite så. 
 
Ja, just det. Receptet. 
Jag fick för mig att göra fiskkakor. För någon vecka sedan fyndade jag 2kg torskfiléer för 99 kr och ja, sedan har de legat där i frysen och tagit plats. Man ORKAR inte fixa ungsmat alla dagar. Så därför älskar jag detta receptet!
 
Du behöver:
(2 portioner)
400g fisk (jag körde fryst torsk)
1 äggvita
lite kyddor efter smak (vi hade dill, citron, chili, salt och peppar)
Ca 1/2 dl mjöl/ströbröd/vetegroddar (vi hade bara vetemjöl hemma, kan tänka mig att det är gott med vetegroddar som mamma brukar använda när hon panerar).
 
Tina fisken. Mixa med mixerstav, tjoffa i äggvita och kryddor. Häll mjölet i en djup skål.
Sätt på stekpannan på max och i med ordentligt mycket smör/olja (jag har mildas flytande smör/olja). 
När det puttrar fint, ta upp ungefär en näve fisk-smet och krama ut vätska, forma till en något platt boll och doppa i paneringen. Lägg i pannan och tryck till den lite lätt med stekspaden, det är både godare och går snabbare med lite plattare form...
 
Sänk eventuellt värmen något när kakorna har fått färg och låt de stå till de ser klara ut, med lite mellanvändningar. 
 
Idag hade vi rotfrukter över sedan gårdagens middag, vi stekte upp lite mer morötter, lök och palsternackor och hällde i blandningen sedan igår (innehöll också potatis! Glöm inte kolhydraterna!).
 
Sambo hade gjort en riktigt god sås, jag kan i alla fall tipsa om att servera detta med en kall dillsås!
 
VOILA!
 
Njut!
 
 
Och nej, jag tänker inte photoshopa matbilder, det låter jag McDonalds sköta. Jag lovar att de såg godare ut i verkligheten, i bättre ljus.
 
Sambo var i alla fall en nöjd man. Fick en fin klapp på baken efteråt ;)
 
Kommentarer (0)

Matintresse

Publicerad 2012-10-17 13:48:00 i Framsteg, Mat-smart, Tankar,

Tidig morgon idag, man såg fortfarande stjärnorna vid halv sju!
 
Mat är verkligen roligt nu. Med nu menar jag nu när jag "slipper" alla hämningar i köket en ätstörning oundvikligen innebär. Det är ROLIGT att laga mat! Det är ROLIGT att gå och handla. Det är harmoniskt att hacka, steka, röra runt, koka, krydda. Avsmaka. Och det roligaste av allt är att jag är bra på det, jag kan komma på recept och tadah, en (oftast) smaklig måltid! Med mig har jag den enorma kunskap kring mat min besatthet skapat. Skillnaden är att nu kan jag använda den som ett verktyp för att se till att min kropp får i sig allt den behöver. Det är en härlig, härlig känsla! På något sätt känns det mindre bittert att tänka på all den tid jag lagt ner på att inbringa just denna kunskap. Nu, när det faktiskt resulterar i något bra; nu när det är ett hjälpmedel för att må fysiskt (och psykiskt!) bra. 
 
Just precis rensade jag en helgrillad kyckling. Med mästerkockstankarna i bakhuvudet gav jag mig på ett ninja-snitt, det vill säga STORA kniven, STORA skärbrädan, LILLA kycklingen och PANG! 
Förhoppning: att dela kycklingen på mitten
Resultat: kycklingen hoppade ner på golvet, studsade någon centimeter och ja. 
 
Kycklingen-Mig, 1-0
 
Jag kände mig som en kirurg när jag började dra loss köttet från ben och annat läskigt. Dra av skinnet (nej, jag äter INTE kyckling skinn, har aldrig gjort och kommer aldrig göra). PLÖTSLIGT piper kycklingen till, precis när jag drar av lårmusklerna. JÄVLAR! Tappar kycklingen. På golvet. Igen. 
 
Insåg att det bara var ett senfäste som knorrade till
 
Kyckling-Mig, 2-0. 
 
Som tur är så är inte sambo hemma. Ingen hörde mina förvånade skrin. Kanske grannen. Men dem är ändå knasiga. 
 
NU ligger kycklingen fint sönderdelad i kylen i en blå glassburk. Jag känner ändå att jag tog hem den här matchen!
 
Till lunch blir det nämligen samma som igår, Gnoochi med kyckling i créme fraise-sås, svamp och lök. MUMMA!
Kommentarer (0)

Bli fett-smart och go nuts!

Publicerad 2012-10-13 15:31:00 i Allmänt, Mat-smart,

Veckans utmaning var inte bara vägning. 
Det var även de där konstiga, läskiga livsmedlen.
De stavas: lax, olivolja, nötter och avokado. 
Fett, fett, fett!!!!! skriker hjärnan.
 
Tydligen är jag inte en "normal" anorektiker (kan man ens säga så?) då jag är totalt livrädd för dem. Och har varit i flera år. Kul att höra att man antagligen har brist på alla de viktiga sorters fetterna de innehåller. När man bara har känt sig korkad och trott att halva hjärnan var permanent bortsvält. 
 
I mitt egna bröd jag bakar ingår valnötter (jag fick blunda när jag smulade ner dem första gången) och det plus nötchoklad har varit ett stort sug för mig just nu. Gemensamma nämnaren? Nötterna!
 
Lax då? Ja, jag är uppriktigt talat SÅ trött på torra vita fiskar. Torsk "stekt" i vatten... Jaha? Ett tag inbillade jag mig att jag inte ens tycker om lax (vilket jag alltid gjorde som frisk). 
 
Nyttiga fetter, nyttiga fetter satte jag på som mantra i huvudet sedan i torsdags, då jag hade mitt senaste behandlingssamtal. Igår blev det pistagenötter (PLUS lika mycket valnötter som vanligt) i brödet. Idag blev det *trumvirvel* LAX! Underbar, fantastisk varmrökt chilimarinerad lax. Ner i stekpannan med smörstekt lök, zuccini, svamp och creme fraise (OBS! 15%, våga vägra mini-produkter!). Till det? Favoritpasta, no1 Barilla (den tunnaste spagettin).
 
Okey. Det luktade ljuvligt. 
Okey, laxen bara smulades i händerna, och en himmelsk doft fyllde köket när jag klippte upp förpackningen. 
Okey. Vänta nu. Ångest? Nej. 
Inte än i alla fall. Lite stissighet, som vanligt när jag utmanar mig själv. Men nej, jag stod stadigt vid spisen (sambo kommer skratta om han hör mig använda det uttrycket). 
 
Och oj. Oj oj oj vad gott! Oj oj oj vad fint det lade sig i en glad mage. 
Ljuvligt behagfullt mätt!
 
Ångest?
 
Nej. 
 
Aldrig i livet att jag tänker ha ångest över denna underbart fantastiskt goda lunch!
Jag vägrar. 
 
Istället känner jag hur laxens nyttiga fetter smyger upp i huvudet (läs: ej ner och sätter sig som fett på låren!) och smörjer in min torkade hjärna i ett sunt lager. Ah! Ännu ett steg emot klarare tankar, rena tankar som JAG kan påverka. Inte mat, inte kalorier, inte räknemaskiner, inte något sjukt och onödigt och sorgligt. Inte elakheter.
 
Tjejen jag ser i spegeln idag väger 7 kg mer än i början av sommaren. 
Och vet ni vad? 
Jag börjar känna igen henne.
Vackra, glada mig.
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela