ungefär sådär

Orden har inte fått plats riktigt, det har varit jobbiga dagar och fokus har legat på att ta mig ur tungsinnet. Spöken har lekt i bakhuvudet, tryckt på framåt. Min värld kändes lite sned efter sambos antagningsbesked. Det blev ett hål i framtiden på något sätt. 

 

Igår var i alla fall en bättre dag. Några timmar i skolan, några timmars rastlöshet här hemma. Hopplöshetskänslor blandat med frustration, it's a killer. Men istället för att frossa i känslorna stack jag hem till storbror och pratade, fikade, kramades lite. Bestämde mig för att stanna hela helgen hemma hos mamma, bara ladda batterierna. Sedan mötte jag upp sambo på sushi-date, efter det var det jazzklubb tillsammans med två vänner. Sjönk in i musiken tillfälligt, satt sedan och fnissade tills jag nästan kissade på mig med K, som var där. Vi har varit vänner sedan början på gymnasiet, jag tycker så himla mycket om henne fortfarande. Och inte bara för det vi hade då, utan för hur hon är idag. Hur vi är idag. Jag ska hem till henne och min andra vän S, som delar lägenhet i Malmö, på middag nästa vecka. En riktigt rolig tjejkväll, även om jag inte gillar det uttrycket egentligen ;) 

 

Idag gick sambo upp och stekte havrepannkakor till oss. Först ville jag vägra, jag gick ut i köket och kände hur det gungade i magen. Byta ut min frukost? Till PANNKAKOR? Stekta i massa smör? Sambo är en smör-kung. Fan. Jobbigt. Helvete. Sluta Emma! Vägen upp skrev ett inlägg om det där, att byta ut sin frukost och jag tänkte på det då. Det var en given chans faktiskt. Så det var bara till att dra några djupa andetag, känna hur gått det luktade från köket och njuta. Varför inte? Egentligen. 

 

Behöver jag säga att det var jättemysigt? Behöver jag skriva att det var jättegott? Att jag är stolt över mig själv igen? Jag tror inte det! Ni vet hur det är!

 

Efter frukost tog vi oss ut i solskenet, damp ner på en bänk och lapade i oss ljus och vårljud. Har ni tänkt på att det verklgien luktar natur nu? Alla dofter dör ut på vintern, det enda man känner är starka parfymer och sådant. Nu kände jag lukten av gräs, av jord och någon som eldade en bit bort. Härliga, härliga dofter!

 

Nu skrotar vi runt lite här hemma, mitt tåg går 15:20, och behöver bara svepa ihop en väska fram tills dess. Jag har längtat så mycket efter den här helgen, mami är det bästa jag vet när jag tappar fokus lite. Den där trygga kärleken man har till sin familj (nåja, i alla fall några i den), det är verkligen något speciellt. Vi kör på vår helg-tradition, jag kommer upp lagom tills hon kommer hem från jobbet, sedan kör vi en sväng inom mataffären. Där köper vi med oss lite god kvällsmat, lite godis och oftast en häagendazs som vi delar senare. Lördagen är dagen för miniprojekt och sedan kapsejsar vi hemma på kvällen igen.