ungefär sådär

Det har bara hänt så mycket hela tiden, det har varit så mycket att tänka på, att hinna med nu innan jag åker. Äntligen har lugnet infunnit sig, nu känner jag mig förberedd inför att åka iväg på det där jobb-äventyret! Eller, nästan. Jag måste packa lite först... Veta lite mer också, men jag har hört av mig till min chef och får se vad hon svarar. Jag hoppas verkligen att det finns internet där jag ska bo!

 

Jag har varit hemma hos mamma fre-lör, på lördagen kom sambo upp och vi åkte till Arild på dagsutflykt. Det är så vackert! Jag saknar verkligen Kullabygden varje sommar, jag är tacksam över att jag fick växa upp där, vid havet! I lugnet. Senare på lördagen åkte vi tillbaka till Lund och hade myskväll, jag lagade typ världens godaste mat (oh la la, alltså!) och åh. Lite seperationsångest har jag ju trots allt... Mer att kunna krama honom, känna hans doft och ja. Inom räckhåll liksom. Veta när man ses. Att man ses. Allt det där man är så bortskämd med när man är sambos. 

 

Idag släpade vi oss upp, sambo fixade frukost och sedan stack vi till Friskis. Jag svettades sönder på ett gympapass och sambo gymmade. Jag lät bli att röka fram tills efter lunchen, sedan insåg jag att det nog inte är den bästa tiden att sluta på: sambos och mina sista dagar tillsammans nu innan torsdag ska vara bra och fina, inte sura och griniga (från mitt håll). 

 

Nu ska jag gå en promenad med en vän, sedan ska jag nog bara slöa resten av kvällen... 

 

Just nu har jag inte haft tid att tänka på ätstörningar, pest och pina m.m., för livet tar all plats. Verkligen! Och jag välkomnar det varmt, för tack och lov så mår jag äntligen helt jäkla bra!