ungefär sådär

Jag förstår varför. Igår skulle vi ut på en liten after-work, jag kände mig rätt trött efter jobbet när jag slutade vid åtta. Pratade kort med sambo och var i övrigt riktigt glad. Men min kropp. Min stackars kropp. Hela dagen värkte ryggen, knäna och handlederna. Varje steg jag tog fick smärtan att ila i lederna, bara jag tittade på tunga tallrikar som skulle bäras undan... Såklart gjorde jag det i alla fall. Dumma, ambitiösa och stolta Emma. Så van att inte lyssna på min kropp, fortfarande, när det gäller annat än hunger och träning. Så, kom hem. V hällde upp lite drinkar till oss, jag tänkte att en liten stänkare kanske skulle dämpa smärtan lite. Låter inte så bra nu i efterhand, men jag hade verkligen ont igår. Vad som helst är bättre, typ. Så ja. Rätt dragna släpar vi oss iväg. Jag känner hur jag börjar få feber, hur det bränner inom mig. Lederna blir värre. Yr. Sätter oss på ett uteställe, allting känns konstigt. Försöker ha kul i alla fall. Vidare till ett annat ställe, sitta där. Hemma runt ett, börjar frysa så jag skallrar tänder. V och jag bestämmer oss för att sova i det stora rummet här, som jag ska flytta in i när jag orkar. Paret som bodde här innan bar in en till säng, så det är som en dubbelsäng. Jag tar på mig så mycket kläder jag kan, gräver ner mig under täcket och fryser sönder. V klappar mig lite på kinden innan vi somnar. Vaknar till vid sju på morgonen, tydlien har V hängt upp trasmattan över gardinstången så det är fortfarande helt mörkt. Somnar in i den där feberdvalan igen och vaknar inte förrän vid halv tolv (!!!). Mår bättre. Äter frukost med V (vi är lediga idag), sedan går vi och handlar. Febern kommer tillbaka. Oh no! Efter det har jag bara kapitulerat, det finns inget jag måste göra idag förutom att vila, vila, vila! 

 

Och trots fina, fina V så saknar jag att vara hemma, hemma och bli ompysslad av sambo eller älskade mamma. Bara vara i en miljö där det är lätt att slappna av, vila ut. 

 

Imorgon ska jag jobba, jag börjar klockan fem... Men jag har lovat mig själv att om jag fortfarande mår dåligt får jag helt enkelt sjukskriva mig! För det viktigaste är att jag mår bra! Och om jag inte mår bra, ska ag lägga energi på att må bra igen. Som nu. Om jag orkar senare ska jag gå och köpa cookie dough-glass och ha till Saturday night fever som jag och V ska se ikväll... Hoppas!