ungefär sådär

Jag är helt slut. Utan att överdriva!

 

Nu har jag landat hemma hos mamma, har varit i Helsingborg och käkat lunch/fikat med en gammal vän innan. Och shoppat. Lite. Ett par nya Cheap Monday, second skin på 40% rea. Vad ska man göra när man inte är i Malmö på Weekday-rean?

Någon slags melankoli har tagit över, ni vet när man slokar lite med axlarna och allt känns lite fel? Just idag har magen envisats med att kännas extra mjuk, jag har inte hunnit vänja mig vid att byxorna skär in i lite mjukhet när man sitter ned... Men, mjukheten är här för att stanna. Face it. 

Det har varit omtumlande dagar denna veckan. All egentid som egentligen skulle vara studietid har upptagits av tankar, minnen och gamla känslor. Det är förvirrande, det är rörigt och det är intensivt. Jag tror att många situationer i mitt liv har genomlevts utan att jag egentligen har känt något. Jag har varit en zombie alldeles för länge. Kanske hann jag inte känna så mycket under tiden. Det minns jag inte. Det finns en sorg inom mig i alla fall, jag tror att det är sparade tårar som ligger och skvalpar i magen och gör mig trött. Otroligt trött. 

 

Just nu saknar jag faktiskt sambo lite, bara få försvinna in i en varm famn och... andas. Långsamt. 

 

Nu står istället mamma och lillebror i köket och lagar *trumvirvel* chili con carne (min favorit just nu!). Jag blev utvisad till soffan, vilket jag är rätt nöjd med. Givetvis oroar jag mig liiiite över att det inte ska finnas några grönsaker i maten/fel kryddor osv. Men kanske mer på det där "normala" planet, som i en husmor som alltid lagar allting godast själv... Heheh, det hörs att jag inte är arton längre! När jag flyttade hemifrån kunde jag bara koka pasta (vilket jag inte åt då) och möjligtvis ett ägg. Typ. 

 

Jag efterlyser gärna någon ny smakkombo á la havregrynsgröt! Jag tror mig veta att det finns en hel massa roliga saker man kan hitta på, dessvärre har jag hakat upp mig på hackade dadlar/torkade plommon och vaniljyoghurt. Underbart gott men lite tråkigt efter ett år..!