ungefär sådär

Detta var en blogg om att ta sig ur den sjuka, ensamma världen en ätstörning isolerar oss i. Den handlade om kamp och strävan att hitta tillbaka till mig. Bara mig! Efter ett år i terapi, många tårar, jäklar-anamma, skratt och insikter har jag äntligen nått mitt mål: friskhet! Pepp, hopp, framsteg, bakslag och idéer!

Läsarfrågor!

Publicerad 2013-01-29 21:30:23 i Allmänt,

"Tack! Dina svar är så kookabich bra! Man blir peppad till ett normalt liv igen utan regler å måsten dieter å kosthållningar å tider å allt därtill. . Det mörks att du ändrat spår! Mot livet :) men en sak.. när du var i farten med att gå upp i vikt, var du mer noga ned hur mkt och hur ofta du åt, jag själv behöver gå upp i vikt för att må bra.. och går jag då på känslan så blir eet inte mkt mat å mer sällan aldrig sugen påsött osv du vet säker vad jag menar. . Har du några tips hur du gjorde tills du var upoe i din vikt å hur vet du att du är uppe i rätt vikt nu !? Slutar kroppen att öka i hikt eller måste man skälv regkera det med hjälp av maten? Ta hand om dig kramar"

Jag passar på med att ta upp en gammal fråga jag tydligen hade sparat: HEJ! 

Jag gjorde faktiskt upp ett eget schema, den där dagen jag kom hem och var förbannad för att jag hade fått höra att jag inte skulle kalra av att gå upp i vikt i öppenvården. Så jag, kaloriräknarsnillet, använde det för en gångs skull till något bra: la upp ett matschema för ca 2300 kcal om dagen. Livrädd gick jag och lade mig och tänkte om och om igen "imorgon gäller det!". Fy fan vilken ångest. 
 
Men det gick! Det gick faktiskt. Jag var så in i helvetes bestämd och förbannad. Vågade inte stanna upp och reflektera så mycket utan bara köra på. Lite spännande var det ju också, jag försökte uppmana den känslan. Vad skulle hända när jag gick upp i vikt? Skulle jag faktiskt må bättre, som alla tjatade om? 
 
Jag var extremt sötsugen i början. Hade en lite godis-buffert till varje kväll faktiskt, haha, jag åt hellre mindre riktig mat så att jag kunde äta choklad på kvällen. Klassiker?
 
Sakta gjorde jag om och gjorde rätt och idag äter jag helt fritt. Jag kan äta pizza och annan snabbmat, vanlig mat, fika, godis, glass osv. när jag känner för det! För det varierar. Jag är en extrem periodare gällande föda, haha, det har jag nog fått efter min mamma. Om jag är sugen på chili con carne hade jag nog kunnat äta det till både lunch och kvällsmat en hel vecka. Sedan något annar. Likadant med bakverk och godis (förutom kardemummabullarna, de älskar jag alltid!). Men jag reglerar ingenting. Använder lite förnuft ibland, om jag är hungrig kanske jag inte ska äta godis utan ta en macka istället. Är jag sugen är det bra med lite choklad istället för en morot. Och sådär. Det händer ingenting med vikten nu, när jag är på BMI 20. Den hoppar lite hit och dit men det gör en normal kvinnokropp. Det skiter jag alltså i. Jag känner ju att mina nya kläder passar ungefär lika bra varje dag, det är nog det bästa måttet (förutom vis PMS-svullen mage, fuck jeans då! Kör klänning istället).
 
Normala matvanor helt enkelt: vilka är dina?
Det är dem du måste hitta, 
vad som känns bra för dig och din kropp!
Sedan säger kroppen kör eller stopp ;)
Lär dig lyssna på kroppen, 
så kan du känna dig trygg i att den får dig att
ge dig själv de bästa förutsättningarna du kan få rent fysiskt!
Psykiskt får du jobba med själv..!
 
Stor kram och lycka till!

Kommentarer

Postat av: Cecilia

Publicerad 2013-01-29 21:45:13

Sv: Jag tror att fler påverkas än vad de faktiskt erkänner! Lätt att endast se den filtrerade, läckra sidan av allas vardag. Man får se bortom det där också :)

Ha en fin kväll! Kram till dig :)

Postat av: mathilda

Publicerad 2013-01-30 00:41:16

om man väger 45 kg och är 158 cm lång, hur håller man den vikten? alltså hur ska man äta för att hålla sin vikt? :)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela