Lite FÖR intensivt?
Hej alla!
Ja, igår var en väldigt hektisk dag. Och idag tog det ut sin rätt, har känt mig hängig halva dagen (eftermiddagen och framåt, konstigt nog haha). Så smet hem från skolan, bäddade sängen, sorterade garderoben, plöjde undan lite annat och städade i köket. Var jag inte trött redan innan så blev jag det då!
Idag har jag känt mig vacker. Gårdagens shopping resulterade bland annat i en jättesöt blommig klänning från H&M:
Men för att återkomma till temat: jag känner att jag kanske vill mer än jag orkar ibland. Det är svårt att tacka nej till något man verkligen vill, fast man känner att orken tryter. Jag måste inse att jag kan göra saker någon annan dag, ibland till och med ställa in något. Att gå från inget liv till mycket liv är kanske lite för stora kliv, faktiskt. Att plugga, jobba, gå i behandling, träffa vänner och priortera sambo (yes, I do <3) tär på krafterna ibland och jag känner att jag ibland har en underliggande stress över det jag inte gör, eller den jag inte träffar när jag gör något annat.
Och jag känner igen allt det här, från mitt liv som frisk! Livet innebar mycket stressande, även över "roliga" saker. Rådet jag alltid fick då var att sätta av tid för mig själv. Vilket jag gjorde mycket sällan.
SÅ slutsatsen? Försöka sprida ut saker. Inte ha för många saker inplanerade till samma dag, lämna veckor lite mer öppna. Mer Emma-tid och inte så mycket flängande. Jag behöver bara skrutta hemma ibland, jag behöver ha dagar där jag bara kan känna efter lite vad jag vill!
Glöm inte det, ni som är i samma stadie som jag är. Man blir trött, man blir lite sliten. Att vara frisk innebär inte att man blir en supermänniska! Men det innebär att man kan göra roliga saker, när man känner för det!