ungefär sådär

Men hela dagen har varit rastlös och spänd. Inför vad vet jag inte, jag har inte alls haft så mycket att göra. Den där inre oron som gör att man "hattar runt" och inte kan sitta ner för länge. 

 

Angående p-pillerna= FY FAN! Har varit jättehungrig hela dagen. En extra macka till lunchen hjälpte INTE, började längta tills kvällsmaten fem minuter senare. Och jag äter VERKLIGEN INTE för små portioner, dock sa min behandlare idag att det kanske inte var världens bästa tid att börja med p-piller nu, när jag är viktstabil och ska hänga med i huvudet. Många går tydligen upp flera kilo? Barnmorskan jag träffade sa att man kunde få lite ökad aptit ett tag, men det var bara att ignorera i stort sett, sedan gick det över... Nåväl, jag ska vänta och se. Men aldrig mer att jag gör något som får mig att gå runt hungrig hela tiden, jag får panik!

 

För det är fan obehagligt, jag känner så otroligt starkt hur långt jag har distanserat mig själv från hunger. Det är en av de värsta känslorna jag vet, att jag dessutom har känsligt blodsocker underlättar ju inte direkt. Så har boostat lite mer frukt än vanligt och köpt liite choklad i affären. Hurm. 

 

Färgar håret, återigen... Först lite orange, sedan gult och nu..? Vet inte! Men lägger upp bild sedan. Saknade mitt platinablonda hår nämligen, så nu tänker jag testa det igen, haha. För vet ni vad?

 

Jag skrev om den nya versionen. Vuxna Emma. Och jag testar runt lite, känner efter vad jag trivs med både i kladväg, sminkväg, kompisväg, förhållandeväg, smakväg, bokväg etc. Varför inte håret? Jag har ju ändå kort hår. Det värsta som kan hända är väl att det blir lite svintoaktigt så jag får färga det mellanbrunt igen och låta det växa ut och klippa kortare ;)

 

Just nu väntar jag på att mitt hembakade bröd ska bli klart i ugnen och att hårfärgen ska ha blekt färdigt. Lyxigt värre..?