ungefär sådär

Detta var en blogg om att ta sig ur den sjuka, ensamma världen en ätstörning isolerar oss i. Den handlade om kamp och strävan att hitta tillbaka till mig. Bara mig! Efter ett år i terapi, många tårar, jäklar-anamma, skratt och insikter har jag äntligen nått mitt mål: friskhet! Pepp, hopp, framsteg, bakslag och idéer!

Tisdag

Publicerad 2012-10-30 09:23:54 i Allmänt,

Och behandlingssamtal nu klockan 10!
Vägning, samtal och utmaning.

Jag tänker inte skriva att det är LÄTT att gå i behandling, men jag ångrar bittert att jag drog mig så pass länge för att göra det! Alla ni där ute, som har liknande problem; SÖK HJÄLP!

Det finns hjälp att få. Även om jag kom långt på egen hand har det varit SÅ skönt med lite proffs-hjälp, så man verkligen vet att man gör "rätt". Jag har även blivit uppmärksammad på en del tankar/beteenden jag fortfarande har som jag måste ta itu med... Och det ÄR svårt. Men det är också skönt att få vara stolt över framsteg, stolt över viktuppgång och höra att man är stark och duktig som grejar nya, läskiga saker.

Man behöver få höra att man är superbäst när man övervinner sina rädslor! För det är man :)

Kommentarer

Postat av: Em

Publicerad 2012-10-30 12:47:01

hur gammal är du och hur länge har du varit sjuk? kram

Svar: Hej!
Jag tänkte skriva ett inlägg om min sjukdomshistoria, men jag är 21 år och har varit diagnostiserat ätstörd sedan 17 års ålder. Dock ätstörda tankar och handlingar fram och tillbaka periodvis sedan jag var ungefär 14 år. Det är ju lite svårt att avgöra ibland, när något som matmedevetenhet går över till sjukdom.
Kram!
ungefaer.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela