ungefär sådär

Detta var en blogg om att ta sig ur den sjuka, ensamma världen en ätstörning isolerar oss i. Den handlade om kamp och strävan att hitta tillbaka till mig. Bara mig! Efter ett år i terapi, många tårar, jäklar-anamma, skratt och insikter har jag äntligen nått mitt mål: friskhet! Pepp, hopp, framsteg, bakslag och idéer!

Att träna på att inte träna

Publicerad 2012-10-18 14:24:00 i , , Framsteg, Tankar,

Tränar du för att få må bra eller för att få äta?
 
För fem år sedan hade mitt svar varit givet= för att få må bra, för att det var roligt, för att det kändes fantastiskt i kroppen. 
 
För fyra år sedan hade jag sagt för att få och våga äta något under dagen. 
Samma sak för tre år sedan
Och två
Och ett
Och ett halvår sedan. 
 
Ja, kanske till och med några månader. Men om jag jämför det svaret med det för fem år sedan...så har jag tappat glädjen! 
 
När träning blir ett tvång, en sak du gör för att förtjäna mat, oavsett om det är något "onyttigt" så som godis/fika/snabbmat eller vanlig hederlig mat, har man tappat glädjen. Du har tappat bort det viktigaste i din träning, nämligen ATT MÅ BRA. 
 
Vi uppmanans ständigt till att motionera, senast är en explotionsartad kampanj för löpning (jag tvivlar på att någon i Sverige har missat den?).
 
JA, det är bra för kroppen att träna. JA, vi förebygger sjukdomar, etc etc. 
Men om du, även om du inte än underviktig, tränar för att få leva ett normalt liv är du ute på (bokstavligt talat) helt fel spår. Tänk och känn efter: ska du alltid behöva träna, hela livet, för att förtjäna saker som du hade kunnat äta i alla fall? Vi lever bara en gång (uttjatat men sant), vill du lägga ännu ett "måste" på dig själv? Det finns redan för många måsten i varje människas liv (enligt mig), den lilla tid som bara är din egen borde du verkligen göra något ROLIGT under. Satsa på det som är kul! Det KAN vara träning. Det är sant, man kan ofta hålla en lagom nivå.
 
Min mamma är absolut min förebild, jag älskar att läsa hennes facebook-uppdateringar så som "Orkade inte det planerade gympapasset idag, ligger hemma framför TV:n med goda kakor istället". 
 
Det svåraste du kan göra är att bli ett med din kropp (i alla fall som f.d. ätstörd). Tro mig, det är sant. Att bara utgå från vad den signalerar, känna efter och lita på det. 
 
Nästa gång du drar på dig löparskorna av rutin, KÄNN EFTER. 
VARFÖR vill du springa idag?
 
Hittar du inget bra svar, så ta genast av dig skorna och gör det där andra du hellre hade gjort. 
 
Idag har jag inte joggat på 3 veckor. 
Och vet ni vad? Jag äter sötsaker MINST en gång om dagen. 
Och vet ni en till sak? Jag är fortfarande stabilt underviktig. 
Ändå äter jag normala portioner och minst 6 ggr om dagen. 
Jag är ingen supermänniska som har världens bästa ämnesomsättning. 
Jag är en rätt stillasittande student dessutom. 
 
Jobbigt att sluta kompensera genom träning?
JA!
 
Värt det?
JA!
 
Så nu ska jag fortsätta med allt det där jag aldrig hade tid med på min fritid för att löparskorna åkte på alltför ofta. Allt det där som jag inte riktigt vet vad det är alltid. Men jag vet att jag inte måste träna för att hålla vikten. 
 
Man måste INTE träna för att få äta.
Däremot måste många av oss kanske träna på att just inte träna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela