ungefär sådär

Detta var en blogg om att ta sig ur den sjuka, ensamma världen en ätstörning isolerar oss i. Den handlade om kamp och strävan att hitta tillbaka till mig. Bara mig! Efter ett år i terapi, många tårar, jäklar-anamma, skratt och insikter har jag äntligen nått mitt mål: friskhet! Pepp, hopp, framsteg, bakslag och idéer!

strlk 27

Publicerad 2012-11-12 17:46:00 i Framsteg,

Att shoppa jeans.
Finns det något mer psykande?!?!?
 
Jag brukade HATA det. Sedan älskade jag det, när jag lätt kunde slinka ner i ett par 24 och klaga över att de satt för löst. 
 
Fet-glöm! Idag tog jag ett djupt andetag och tryggt tillsammans med bästis stegade vi in i en klädaffär efter lite hurrande över högsta vikten hittills (hon är bäst, jag förstår inte hur hon eller sambo orkar allt snack ibland men jag är  glad för att det finns plats för det också i våra relationer!). Väl inne. Oj. Lamporna blinkar till lite. Där ligger jenashögarna. Hurm. 
 
"Tjohej", kvittrar expediten. Rycker till. Okey. "Jo, ja, jag letar lite jeans, hurm, typ höga och inte med slitningar". Får en hel hög i famnen. Men först: "vilken storlek är du?". Tittar lite på bästis. Tittar lite på mig. Eh..? Letar i minnet..."Typ 27 eller 28?". Expediten granskar mig lite. "Inte mer 26 eller 27 kanske?". Tvekar. "Nej, faktiskt inte, hellre lite för stora, jag hade tänkt gå upp lite i vikt". Ett höjt ögonbryn en sekund. Sedan stod jag i provrummet med en hel hög jeans och svettfades (fan vad det kändes bra, på något sjukt sätt. När var jag varm senast? I NOVEMBER?!). Tadah! Lite lösa, men ack vad fina. Storlek 27. Det är jag, just nu.
 
En långkjol med stretch i midjan också (tack snälla modegud för att det är okey med stretchmidjor även när man inte är gravid!). Och så utmed lite för små älskade kläder. 
 
Puh!
 
Det var inte så farligt! Och det var inte farligt att fika sedan heller, det var däremot farligt mysigt och gott! Jag känner mig verkligen som en ny människa dagar som idag. En stark, frisk människa. Som skrattar med hela magen och diskuterar hur underbart god en kardemummabulle kan vara (St Jakobs stenugnsbageri, igen). Som älskar att sitta där med min bästa vän och bara vara Emma. Att känna hur mycket jag tycker om att leva. Hur mycket jag tycker om mig!
 
Emma. Jag är faktiskt en himla bra tjej, som sambo brukar säga. 
"Det liksom strålar om dig", säger bästis och ler. 
"Gör det?" säger jag och ler tillbaka. 
 
Visst fan strålar det om mig!
 

(Och om ni ser en tjej på stan i Lund som smygspanar in sitt eget ass så är det antagligen mig)

Kommentarer

Postat av: En mamma

Publicerad 2012-11-12 18:34:18

Du är med all säkerhet snyggare i de lite större jeansen och så mår du säkert betydligt bättre också. Bra jobbat!

Postat av: Elin

Publicerad 2012-11-13 08:01:21

Åh så glad jag blir av dig!! Du är så otroligt inspirerade, och hur ska jag tacka dig egentligen?

Åh nu blev jag glad!! Trots att jag har mat-träning idag som känns HEMSK känner jag mig lugnare nu, tack!

:D<3

Svar: Nämen åh, hahaha, jag blir ju glad av DIG elin!Vilken underbar kommentar att komma hem till :)
Lycka till på mat-träningen, ska hålla tummarna!
Kram <3
ungefaer.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela