ungefär sådär

Alltså, dagen efter en riktigt trevlig kväll med bästis, sambo och bästis sambo. 

 

Underbar hemgjord sushi, fransk vin, diskussioner och ja. Fint!

Ingen oro. Ingen ångest. Ingen ätstörning. Jag tror den stannade hemma. Lite goda nougat-kolor från Frankrike. Inga problem!

 

Under de senaste dagarna har jag haft lite ångest över viktuppgång. Det är fånigt, jag är inte stolt över att erkänna det. Jag hatar att höra personer gnälla över sitt liv som ätstörda men sedan snabbt banta bort de ynka gram de kan gå upp av ett bra matschema. Jag vill inte vara sådan. Jag vill inte bläddra tillbaka här i bloggen och inte se att jag har uppnått någonting, bara lidit och slitits mellan ätstörning och en önskan om friskhet. 

 

Men det maler i bakhuvudet, jag tror däremot det är bra för att jag måste lära mig att förhålla mig till det. Typ, dra ett djupt andtag, se mig i spegeln och tänka igenom allt bra. Hur pigg jag är. Hur fri jag är rent matmässigt. Hur mycket roliga saker jag har börjat kunna göra igen. 

 

Sedan sitter jag här i mina nya fina jenas, strlk 27 och vafan. Att köpa dem var liksom ett löfte till mig själv att de aldrig ska bli för stora..! Sedan ställer jag mig och lagar lite mat, tar det jag är sugen på och tänker "oj vad mycket" och äter upp det för att det är gott. Jag vill bli en av de där tjejerna som aldrig pratar om bantning. Dieter. Säga att jag "syndar" när jag äter något gott. Bara vara avslappnad och kanske till och med en förebild för alla de där stackars bantarna vi har ute i samhället. En sådan där människa jag själv hämtar inspiration från just nu, tack gode gud har jag människor som är så i mitt liv. Speciellt min älskade mamma <3

 

Egentligen skulle jag ha tränat idag, kl13-14 gympa medel, men jag tänker inte träna...ehurm.. för det blev lite mycket vin igår. Vilket känns. Haha, får se hur jag gör med ost och vinkvällen idag, kanske parkerar mig med sambo i soffan framför en film med dadlar (höll på att skriva med dadlar i soffan med sambo, prioritering?). 

 

Jo just det. På tal om ost. Jag köpte ost idag. 

!

Ost!

 

Jag är lite rädd för hårdost. Jag erkänner. Jag äter alltid rökt kalkon på mackorna. Alltid. Ibland vågar jag ha i lite ost i maten. Men inte en hel skiva på mackan. Jag föredrar ju kalkon. Tror jag. Hum?

 

Men i alla fall, när sambo och jag släpade oss till mataffären fanns det två kilo hushållsost (26%!) för 30 kr/kg. "Hummm" tänkte jag och kände hur jag stannade. Tittade lite. Tänkte lite. 

Där är ögonblicket jag vet att jag borde testa något. När jag stannar till av mig själv, fötterna bromsar in mig. Det är kanske min kropp som styr mig mot vissa livsmedel? I vilket fall som helst, nu är den uppsnittad i frysen och lite invigdes i lunchen. Utmaningen är en ostmacka till kvällsmålet. Hurm. Även om det tar emot lite så är jag helt inställd på det. Om inte annat behöver jag verkligen allt kalcium jag kan få!!! Mitt skelett är värt lite ångest. Helt klart!

 

Nu ska jag strax iväg och fika med storebror, haha, kanske blir på älskade stenugnsbageriet?

 

Och ikväll har sambo förberett en spännande tandoorikyckling som luktar himmelskt i köket! Ska bli riktigt spännande. Jag älskar verkligen när han lagar mat till oss! Utvärderas dock ikväll..!

 

Stor kram så länge till er alla!