ungefär sådär

Detta var en blogg om att ta sig ur den sjuka, ensamma världen en ätstörning isolerar oss i. Den handlade om kamp och strävan att hitta tillbaka till mig. Bara mig! Efter ett år i terapi, många tårar, jäklar-anamma, skratt och insikter har jag äntligen nått mitt mål: friskhet! Pepp, hopp, framsteg, bakslag och idéer!

Den stora kvällen är här

Publicerad 2012-12-16 15:13:54 i Allmänt,

Ja, det är sant. 
Ensam-kvällen. 

Det är lite svårt att inte vara nervös. Jag tar djupa andetag och koncentrerar på sambo, på matlagning, på tentaplugg. Men det finns där i bakhuvudet. Ser på klockan. Halv fem åker sambo. Sedan är jag ensam. Ensam med nervositeten och tankarna. Jag ska i alla fall iväg och fika med storebror vid just halv fem, sedan kommer jag vara ensam tills sambo dyker upp i natt någon gång. 
 
Jag är faktiskt rädd. Med tanke på hur det gick förra gången. Fast jag vet att det kommer gå bra idag. Jag vet det, jag vet att jag är starkare nu. Men jag är riktigt rädd. Det sticker i kroppen. 
 
Planen för kvällen har jag i alla fall, laga mat som är nästan förberedd och se på TV/läsa. Lägga mig i ungefärlig vanlig tid. Fokusera på imorgon, när jag an vakna och vara stolt. 
 
Det finns en plan. 
Men jag är rädd. 

Kommentarer

Postat av: Tic Tac Toe

Publicerad 2012-12-16 16:44:24

Du fixar detta!

Tankarna kommer säker att komma men låt dem bara passera, du behöver inte agera på dem eller förtränga dem. Låt dem bara vara tankar och håll dig till dina planer!

Du fixar det! :-D

Svar: Du är så jäkla bra, tack för visa ord jag ska suga i mig som en lite efterrätt nu till kvällsmaten ;)Angående peppandet, så finns det alltid en fin kommentar här från dig. Du ska veta och förstå hur mycket det betyder för mig <3
ungefaer.blogg.se

Postat av: Linnéa

Publicerad 2012-12-16 17:19:28

Du klara det! :D

Svar: JAA för fan! :D<3
ungefaer.blogg.se

Postat av: sandra

Publicerad 2012-12-16 17:35:16

förstår din nervositet, men som du själv säger, du är starkare nu. Du klarar detta och gör nått mysigt av de. Ha ett litet hemma spa. Måla naglarna, smörja in kroppen i en härligt doftande lotion och kryp sen upp i soffan med en stor kopp te, några bitar choklad och kolla på en film :) Myyys Lördag! <3

Postat av: Sandra

Publicerad 2012-12-16 17:36:14

och nu när jag tänker efter är det ju förbövelen söndag haha :D dagarna flyter ihop! Så en myyys Söndag får det bli helt enkelt <3

Svar: Hihi, jag har travat runt och trott att det var lördag jag med xD hahahaha, det blir lätt så, typ som när någon frågar vilken vecka det är..!
Tack fina fina du, det är SÅ skönt med kommentarer som den nu när jag sitter här ensam hemma <3
ungefaer.blogg.se

Postat av: annii

Publicerad 2012-12-16 17:38:55

rädsla skapar fokus. (i måttlig mån) tror på dig. kram

Svar: Ja fan, det ska jag använda mig av!Tack! :)
ungefaer.blogg.se

Postat av: Caroline

Publicerad 2012-12-16 19:01:24

Du kommer fixa det toppen bra!!!
Kram

Svar: TACK :)Kram!!!
ungefaer.blogg.se

Postat av: Elin

Publicerad 2012-12-16 19:35:21

Jag tror på dig och det vet du! Du fixar detta!

Jag tänkte att jag kanske kan ge dig en boost med motivation och lite glädje, för vet du vad? Jag blir nästan tårögd nu! Jag har gått ifrån ett vrak (typ när jag började skriva till dig) till en så stark tjej som jag är nu! Visst, jag har massa kilon kvar uppåt men vet du vad? Jag kompenserar inte längre!!!! Jag trodde de tankarna aldrig skulle kunna stillas (de kändes som att hålla en blöt tvål du vet, man tror man har grepp men sen "plopp" så flyger de iväg!) men nu kan jag liksom skita i det. För jag inte orkar. Eller att jag inte vill. Bara för några veckor sen var det ett TVÅNG. Gjorde jag det inte var det ångest, ångest. Men nu, nä. Orka! Jag vill ju bli frisk! (Ja, jag vill inte ha en utstickande svanskota, jag är trött på att ha ont under fötterna. Trött på att få ont i rumpan vid stillasittande.. Listan kan göras lång)

Jag blir inte längre "smickrad", eller söker bekräftelse när folk på stan eller så tittar på mig och jag ser att de ser. Du fattar, man fattar att de ser och fattar. Förr gav det mig en kick, någon sorts bekräftelse... Nu vill jag bara att folk ska se på mig som vem som helst, att de inte "dömer" mig.

Får jag ett bakslag så smäller jag till sjukdomen direkt efteråt. Ingen, INGEN har rätt till att styra mig! Jag äter exakt som jag ska (till och med utöver! Jag äter russin som en galning, först gav det mig ångest att vara sugen men nu gör det inget längre. Blir jag sugen, tar jag ett par stycken och nöjer mig så.)

Min senaste kommentar till dig handlar ju om mina föräldrars skilsmässa, vilket i sig är sjukt tråkigt och jobbigt. Men samtidigt har jag aldrig varit så motiverad, glad och positiv som nu!! För någon månad sen hade jag använt detta som "anledning" till att skita i att äta - ingen annan gör det. Min mamma äter knappt. Förståeligt förvisso, men JAG äter. Och visst, jag "glöms" av i all röra och alla bråk - mamma är inte som en hök på mig att jag äter som jag ska, alla mellanmålen och så vidare. Förr åt jag INTE mellanmål om ingen sa åt mig, och då var det under motstånd ska jag säga! Nu är jag ansvarsfull och äter som jag ska. För det mesta med glädje!

Jag vet inte riktigt vad jag ville säga med allt det här. Kanske att jag nästan får mamma-känslor över mig själv, haha. Du vet tårögd på dotterns första skoldag... Jag tillåter mig faktiskt att känna den stoltheten på något vänster. Det skadar ju inte! Men jag hoppas du kan få lite pepp och kanske ett leende eller två ändå, inför denna kvällen, för du vet ju hur mina första kommentarer till dig såg ut! Känns som om det blivit några framsteg sen dess! :)

Du är så inspirerade och härlig! Åh vad jag gillar dig!!

Ha det nu så mysigt med dig själv och du ska veta att du är himla, himla bra! Gillar dig så himla mycket, trots att vi inte ens känner varann! Tack för allt!!
Massa kramar <3

(Nu fick du ett förvirrat-Elin kommentar, classic!)




Svar: Åh Elin!!!!!Sitter precis och har ätit försenad kvällsmat, ensam här hemma. Det stack lite i kroppen och tog lite längre tid än vanligt... SÅ loggar jag in här och läser din underbara kommentar! HAHA, jag älskar dina kommentarer och ÅH vad jag tycker om dig med!!! Du förstår inte hur många gånger jag plockar fram vissa saker du har skrivit i huvudet och ler lite :)

JAG blir BIG MAMA:stolt, Elin, du är ju helt jävla asgrym!!!!!!!! TÄNK vad stark du är, du fixar det här ju! Till och med i en känslomässig röra så tar du hand om dig själv, precis som man ska. Du komemr klara allting så mycket bättre genom detta, jag vet det. Även om livet runt omkring är rörigt, behöver inte våra känsloliv angående oss själva vara det!!!

Utifrån mitt perspektiv är det en helt ny Elin som skriver! Vad hände med den panikslagna tjejen som bar på två ton ångest och misshandlade sig själv?! Nu är det en målmedveten och framåt tjej, positiv och underbar. TACK Elin för att jag får se dina framsteg. Du kommer aldrig förstå hur mycket energi det ger mig!
En enormt stor kram till dig, min fina vän <3
ungefaer.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela