ungefär sådär

I typisk Emma-stil travade jag rastlöst iväg på en "liten promenad" som slutade hemma hos storebror ca tjugo minuter bort. Vilt hostandes ramlade jag in hos den stackaren som var vänlig nog att krama mig och låtsas att jag och mina baciller var lite hjärtligt välkomna som när bara jag är där. Efter att ha spanat in hans nya Fat Boy och Nespressomaskin (gaaaah, vill verkligen ha en fast lön!) ringde en orolig sambo och undrade om jag hade rasat ihop under min "korta promenad". Lite generat travade jag tillbaka hem och gissa om jag njöt av solen idag efter fyra dagar i stort sett inomhus!!!

 

Resten av dagen har gått snabbt. TIll lunch kom matspöken på besök, det blev en köttfärsgryta med lite potatis och massor av grönsaker. Den stackars magen har inte riktigt hängt med i svängarna och började knorra, antagligen av överdosen med fibrer... Aoutch! Lite havregrynsgröt med vanlijyoghurt, en bästis som vill på utbyte i Tyskland utan att kunna ett ord tyska (jag älskar det människan!), Fishermans Friend och sambomys. Kände mig som en riktig hemmafru när jag ställde mig och skalade rotfrukter, tjoffade in dem i ugnen och panerade fisk till samt gjorde en bottenredd sås. Glömde bort mig i rollen och tackade sambo för att han hjälpte mig med halva disken. Det börjar bli dags att dra sig ut i civilisationen igen!

 

Pappa är i New York och fick shoppinginstruktioner, mamma skickade ett supersött sms från Österrike. Båda bröderna mår bra på sina håll. Tout est bien!

 

Ändå mår jag inte bra. Jag klämmer på magen, jag nyper på låren, jag blir rastlös, jag blir olycklig, jag googlear recept, jag tänker på fel sätt, på fel saker. Och jag blir arg. För jag är inte alls frisk. Jag bara bor i en frisk människas kropp. Och det känns hemskt, att jag ska behöva må så dåligt över saker jag utifrån sett inte borde göra. 

 

 

Varför kan inte såren läka och någon stämpla "frisk" i rumpan på mig, så som i Tomtens julklappsfabrik eller vad den nu heter (sjukt att den färgade dockan klipptes bort?). 

 

Och jag är arg för att människor funderar på om sex små godisbitar är en hetsätning (NEJ det är det inte!!!), det gör mig irriterad att man slänger en massa mat bara för att det är hästkött i den, det gör mig rent ut sagt förbannad att det finns pojkvänner som otrohetskontrollerar flickvänner genom att köra upp fingrarna i dem, det gör ont i mig att tänka på att det finns andra ätstörda som lider, jag är trött på att det är skamligt att ha bulimi men fint att ha anorexi när båda sakerna är rena helvetena, jag är innerligt frustrerad för att modeindustrin aldrig tar något ansvar, jag tycker det är patetiskt med pro-ana och thinspo, jag tycker att världen sluttar nedåt och tror att vi alla kommer att trilla av förr eller senare, spolas ned med smältvattnet och isbjörnarna från arktis.

 

Men för att inte totalt koka över så pausar jag det där. Och ska mysa med min sambo, se en film (Mammut, äntligen!!!), håller på att göra underbart god hemmagjord glass och ja. Fokusera på min del av livet. Mina val. Mitt mående. Vilket låter fruktansvärt egoistiskt. Och fruktansvärt skönt. 

 

Intresserade av glassrecept förresten? 

Det är busenkelt!

Frysta bär, typ 300g, micra, mixa, häll i ca 4 dl yoghurt (smak efter smak, jag blandade turkisk yoghurt med vanilj och naturell), häll gärna i lite citronsaft, socker (eller sötningsmedel, välj själva!), och lite vanlijsocker. Blanda ihop allt, häll ner i glassmaskinen och låt den snurra på tills det har fått en bra konsistens!

Och om man inte har en glassmaskin blir det gott om man fryser den för att sedan veva runt lite då och då tills blandningen har fått lite "glassig" konsistens! 

 

Från det ena till det andra, haha, men så är det ju ofta?

 

Oavsett vad, så önskar jag er alla en riktigt fin torsdagskväll!

(trodde det var onsdag tills jag pratade med bästist, hon är en klippa!)