Kommentarer
Postat av: annii
mens och hormoner gör skit m kroppen. själv deppar jag ihop totalt och blir närmast suicidal 2-3 dgr innan blödning, för att inte tala om hur kroppen flippar totalt m hungersignaler och svullnad. hate it, men ja... efter ett tag känner man igen symtomen (speciellt när mensen blir regelbunden ju) och det blir faktiskt lättare att står ut med det hela när man vet vad det beror på.
mys lite extra, käka choklad och vila. detta är ju verkligen ett tecken på att du är frisk(are)
kram och kärlek och du bör fått ett mail av mig för ngn dag sen.;)
Postat av: annii
sååå RÄTT m lite extra kolhydrater och energi, både som humörhöjare inför skrivandet (wishing ya good luck), för att det är gott och för att menstruation faktiskt kräver mer energi. och det är sant! det finns en fysiologisk orsak till den ökade hungern innan och suget under mens så bejaka kroppen. saknar dig också. kramen stor!
Postat av: Jag
Hur gör man när man inte står ut med sin vikt (är överviktig) men kan ändå inte sluta hetsäta dagligen? Avskyr min kropp och vill inget hellre än att bli normalviktig (EJ underviktig) men klarar det inte.
Postat av: Elin
Haha, men åh Emma. Det är ju egentligen bara för underbart, egentligen. Tänk. Du kan bli mamma! (Okej, nu kanske jag skrämde skiten ur dig, men ändå! Det är ju i sig FANTASTISKT!) Blir så himla glad för din skull! :D
Själv kämpar jag på. Tog faktiskt ett litet snedsteg igår, idag... Men lite tårar och snack med min fina kusin och lite med mamma känns det bättre. Nästan bättre än vad det gjorde innan det kändes skevt! Liksom rannsakade av mig själv! Hittade de "hål i fogarna" där tankar, känslor smugit sig in och tagit plats. Limmade ihop hålen innan, igen. Mer ordentligt. Känns ändå okey. Det är okey att känna sig nere (försöker jag intala mig.) Det är okey att inte gå spikrakt uppåt jämt! Det är okey. MEN. Jag hade gått upp i vikt igen idag i alla fall! Och hade ett givande samtal med min behandlare som gav mig svar på frågor och, haha, gav mig tusen nya. Men det är okey det med. MEN. Jag börjar bli livrädd för att se min kropp förändras. Kom på mig flera gånger idag att "klämma" på mina ben (insida lår..) och tänka "fan vad fet du är" eller spela upp de tre F:en (En hemsk ramsa jag plågat mig själv med) i huvudet (Fet, Ful, Fantastiskt FEL) Men det är fel! Kom liksom på mig själv med händerna i syltburken som man säger. Inte hata min kropp. Jag behöver inte tycka jag är perfekt, men jag måste fakatiskt visa den RESPEKT. Kroppen gör ju allt för att jag ska MÅ BRA. Ändå har jag misshandlat den så länge, även verbalt. Skämdes inför mig själv. Sådär säger man inte till MIG!!! Nej nu får det vara nog!!
MEN SOM SAGT!!! Alla dagar behöver inte vara perfekta men jag ska bannemig inte ge mig för det! Jag är ju en glad tjej, väldigt energifull och sprallig! Så nu jävlar!!! MOT HÖGRE HÖJDER!! *GLÄDJEDANSAR*
Skriv nu på din uppsats, njut av godis och av dig själv! Kram på dig <3